@prefix rdf: . @prefix ns1: . ns1:europeana-91619_SMVK_EM_objekt_1021181 rdf:type . @prefix rdfs: . ns1:europeana-91619_SMVK_EM_objekt_1021181 rdfs:label "dr\u00E4kt, garb, garment, costume, uchikake@jpn" . @prefix ns3: . ns1:europeana-91619_SMVK_EM_objekt_1021181 ns3:about ; ns3:description "id: 91619_SMVK_EM_objekt_1021181" , "europeanaCollectionName: 91619_Ag_SE_SwedishNationalHeritage_smvk-em" , "Description: Br\u00F6llopskimono i tuskaftat vadderat siden med broderier och reservagef\u00E4rgade partier och r\u00F6tt tuskaftat sidenfoder. Dr\u00E4kten \u00E4r svart och bl. a. dekorerad med tallar, pioner, tranor, tiger och r\u00F6d plommonblom b\u00E5de genom olika slags broderi, t. ex. l\u00E4ggs\u00F6m och platts\u00F6m, och reservagef\u00E4rgning med risst\u00E4rkelsepasta fritt och genom stenciler. Vissa detaljer, t. ex. p\u00E5 blommorna, \u00E4r m\u00E5lade.\n\nEnligt uppgifter i generalkatalogen: \"Tallen \u00E4r en symbol av mannen, \u00E4vensom av l\u00E5ngt liv, och dess gr\u00F6na f\u00E4rg symboliserar best\u00E4ndighet. De \u00F6vriga lyckosymbolerna f\u00F6rekomma ock, d\u00E4rj\u00E4mte tigern, en koreansk br\u00F6llopssymbol.\" P\u00E5 det som \u00E4r en av m\u00E4nniskans viktigaste ritualer \u00E4r och var det naturligtvis s\u00E4rskilt viktigt att \"st\u00E4rka\" sig med laddade symboler som p\u00E5 denna dr\u00E4kt. Den s.k. traditionella br\u00F6llopsritualen \u00E4r dock inte s\u00E5 gammal som man kan tro, den stammar fr\u00E5n Meiji-perioden (1868-1912; Kodansha Encyclopedia of Jpaan, vol.8, s. 238). \u00C4nnu i dag \u00E4r det vanligt att man hyr denna typ av vadderad dr\u00E4kt, oftast r\u00F6d eller vit och vanligtvis i vad som brukar kallas \"guldbrokad\". I ett traditionellt br\u00F6llop ing\u00E5r dr\u00E4ktbyte som en del av ritualen och ofta kompletteras detta i dag med byte till v\u00E4sterl\u00E4ndska kl\u00E4der. Fortafrande \u00E4r alla gamla symboler, allts\u00E5 \u00E4ven p\u00E5 dr\u00E4kterna, mycket viktiga i br\u00F6llopsritualen.\n\nMan kan kalla reservagef\u00E4rgningstekniken f\u00F6r yuzenzome och stenciltekniken imiterar s.k. shibori. Vissa partier har ju ett prickm\u00F6nster. Detta inneb\u00E4r att tillverkaren med stenciler f\u00F6rs\u00F6kt imitera den sorts reservagef\u00E4rgning som kallas shibori p\u00E5 japanska. Shibori \u00E4r en sorts knytbatik som b\u00E5de h\u00F6gre och l\u00E4gre samh\u00E4llsklasser kunde anv\u00E4nda som m\u00F6nstringsteknik p\u00E5 sina dr\u00E4kter och som ibland t\u00E4ckte hela dr\u00E4kten. Under Edo-perioden (1600-1868) f\u00F6rbj\u00F6ds den i s.k. lyxlagar f\u00F6r borgarklassen, eftersom den var ytterst dyrbar genom sin tidskr\u00E4vande teknik. F\u00F6ljden blev dels att man anv\u00E4nde shibori p\u00E5 r\u00F6da underkl\u00E4der till kimonon (troligen i hopp om att staten inte skulle vara s\u00E5 fr\u00E4ck att den tittade d\u00E4r) och dels att stenciler med sm\u00E5 h\u00E5l anv\u00E4ndes i st\u00E4llet s\u00E5 att en liknande prickeffekt kunde uppn\u00E5s. I en del fall m\u00E5lades den centrala pricken i efter stencilf\u00E4rgning, s\u00E5 ett mer realistiskt resultat skulle uppn\u00E5s. Ibland h\u00E4nde det rentav att den skrynkliga effekten av knytbatik imiterades genom att tyget bearbetades p\u00E5 ett s\u00E4rskilt s\u00E4tt efter stencilf\u00E4rgningen. P\u00E5 detta plagg har dock bara en ganska enkel variant av stencilf\u00E4rgning anv\u00E4nts. Reservagef\u00E4rgningen i \u00F6vrigt p\u00E5 denna dr\u00E4kt skulle allts\u00E5 kunna h\u00E4nf\u00F6ras till yuzen-tekniken. Genom sin tids\u00F6dande dyrbarhet kom denna att f\u00E5 en koppling till de h\u00F6gre samh\u00E4llsklasserna. En variant p\u00E5 samma teknik f\u00F6r de bredare samh\u00E4llslagren kallas tsutsugaki. Den anv\u00E4nds huvudsakligen p\u00E5 indigof\u00E4rgade bomullsplagg och andra textilier (d.v.s. redan i materialet finns en fingervisning om vilka klasser som anv\u00E4nde dem). Under sent 1600-tal-tidigt 1700-tal utvecklade eller f\u00F6rfinade solfj\u00E4dersm\u00E5laren Miyazaki Yuzen i Kyoto yuzen-tekniken, som inneb\u00E4r oerh\u00F6rt tunna linjer och m\u00E5nga f\u00E4rger, n\u00E5got som inte fungerar med tsutsugaki-tekniken. Den stora skillnaden \u00E4r att man inte syr plagget f\u00E4rdigt innan man p\u00E5b\u00F6rjar f\u00E4rgningsprocessen och allts\u00E5 inte doppar hela textilen i f\u00E4rgen. Varje f\u00E4rg m\u00E5las p\u00E5 detaljerat med pensel, till skillnad fr\u00E5n det tjanting-liknade verktyget i tsutsugaki, och t\u00E4cks allteftersom med rispasta s\u00E5 r\u00E4tt f\u00E4rg blir det f\u00E4rdiga resultatet. Ofta broderas ocks\u00E5 vissa partier f\u00F6r att ytterligare f\u00F6rh\u00F6ja dekoren, precis som h\u00E4r. Detta \u00E4r oerh\u00F6rt tidskr\u00E4vande och f\u00F6ljaktligen \u00E4r yuzen-dekorerade textlier mycket dyra. (Rathbun 1993, s. 53-56) (PH)" , "Description: Sliten och h\u00E5l i nederkant vid vaderingen. [AJ. 2015-01-23]" , "Description: Hela samlingen ink\u00F6pt i Japan av Ida Trotzig f\u00F6r Etnografiska museets r\u00E4kning samt sk\u00E4nkt av grevinnan Ella von Rosen, \u00D6rbbyhus, enligt uppgifter i generalkatalogen. (PH)" , "MediaType: IMAGE" , "Description: 1922.12.0003" , "Description: Br\u00F6ll. Svart, dekorerad \u00F6verv\u00E4gande med tall och plemmonblommors Tallen \u00E4r en symbol av mannen, \u00E4vensom av l\u00E5ngt liv, och dess gr\u00F6na f\u00E4rg symboliserar best\u00E4ndighet. De \u00F6vriga lyckosymbolerna f\u00F6rekomma ock, d\u00E4r j\u00E4mte tigern, en koreansk br\u00F6llopssymbol. Sendai .9.92.921 &ClumdUeiNire2i- [ocr]" , "Description: Japan" ; ns3:image ; ns3:name "dr\u00E4kt, garb, garment, costume, uchikake@jpn"@sv . @prefix ns4: . @prefix ns5: . ns1:europeana-91619_SMVK_EM_objekt_1021181 ns4:accessInfo ns5:accessinfo ; ns4:sourceInfo ns5:sourceinfo ; ns3:isPartOf ; ns4:spatial _:b20397612 , _:b20397611 . @prefix ns6: . ns1:europeana-91619_SMVK_EM_objekt_1021181 ns3:inLanguage ns6:swe ; ns3:spatial , .