@prefix rdf: . @prefix ns1: . ns1:europeana-91619_SMVK_EM_objekt_1015058 rdf:type . @prefix rdfs: . ns1:europeana-91619_SMVK_EM_objekt_1015058 rdfs:label "kritsn\u00F6re, sumitsubo@jpn" . @prefix ns3: . ns1:europeana-91619_SMVK_EM_objekt_1015058 ns3:description "europeanaCollectionName: 91619_Ag_SE_SwedishNationalHeritage_smvk-em" , "Description: 1960.04.0010" , "id: 91619_SMVK_EM_objekt_1015058" , "Description: Kritsn\u00F6re av tr\u00E4 (A-D), dekorativt b\u00F6jd i ena \u00E4nden (snidat i en sorts \"volutform\"). Funktionen \u00E4r att man m\u00E4rker ut raka linjer p\u00E5 t ex tr\u00E4brador. F\u00E4rgdelen \u00E4r fylld med rester av svart tusch. Fr\u00E5n denna dosa ska, n\u00E4r f\u00F6rem\u00E5let \u00E4r i bruk, ett sn\u00F6re l\u00F6pa som via hjulet \u00E4ndar i en tr\u00E4plugg i vars ena \u00E4nde en spik \u00E4r f\u00E4stad. \n\nKritsn\u00F6ren (sumitsubo/shutsubo) kan vara alltifr\u00E5n enkla och rent funktionella till mycket dekorativa och t o m lackerade. De senare kan anv\u00E4ndas p\u00E5 altaret vid Joto-shiki, som kan \u00F6vers\u00E4ttas med \"taklagsfest\" eller d\u00E5 takstolen \u00E4r byggd. Dessutom kan man anv\u00E4nda kritsn\u00F6ret till sk sagefuri, dvs ungef\u00E4r som ett vattenpass. De mer dekorativa tycks ha blivit allm\u00E4nnare under Edo-perioden (1600-1868). Varje del av f\u00F6rem\u00E5let har ett specialnamn p\u00E5 japanska: tr\u00E4pluggen (kan vara plast) med spik - karuko, sn\u00F6re - tsuboito, sn\u00F6rh\u00E5l - itoguchi, sn\u00F6rhjul - itomaki-guruma, pigmentbeh\u00E5llare - ike samt finf\u00F6rdelat sidentyg f\u00F6r pigmentet- mawata. Det tycks vanligt med zelkovatr\u00E4 i kritsn\u00F6reverktygen.\nMan kan anv\u00E4nda svart eller r\u00F6tt tusch eller pigment och d\u00E5 kallas verktyget sumi(tusch-)tsubo respektive shutsubo. Det r\u00F6da \u00E4r sk indiskt r\u00F6tt pigment, bengara p\u00E5 japanska (fr\u00E5n holl\u00E4ndskans bengala). Shutsubo anv\u00E4nds oftast p\u00E5 aristokratiska byggnader (sukiya-stilen), eftersom den r\u00F6da f\u00E4rgen l\u00E4ttare kan tas bort med vatten. \n\nDe \u00E4ldsta kritsn\u00F6rena kom fr\u00E5n Kina och det finns ett par exemplar i Shoso-in, 700-talets Nara. \u00C4ven i Korea anv\u00E4nds sk mokuton, som liknar sumitsubo. En sumitsubo har hittats som troligen var i bruk p\u00E5 ca 12-1300-talet. Under Edo-perioden var markerandet med hj\u00E4lp av sumi- och shutsubo m\u00E4starens arbete, eftersom timret s\u00E5gades precis efter markeringarna. Kring sekelskiftet b\u00F6rjade man i de japanska alperna och i Toyama-prefekturen tillverka sumitsubo mer f\u00F6r massproduktion, till skillnad fr\u00E5n f\u00F6rr d\u00E5 hantverkarna sj\u00E4lva ofta gjorde sina verktyg. Numera anv\u00E4nds de mer allm\u00E4nt av alla hantverkare oavsett rang och kan ofta vara av plast. \u00D6ver 80% av hantverkarna anv\u00E4nder kritsn\u00F6ren. Under Bunmei Kaika-eran (1870-90) var det m\u00E5nga v\u00E4sterl\u00E4ndska bes\u00F6kare som imponerades mycket av verktygets m\u00F6jligheter. Informationen ovan \u00E4r h\u00E4mtad fr\u00E5n tidskriften Daruma nr 10 v\u00E5ren 1996, s 40-47.\n\nDet finns en annan modern variant (nr 1990.7.23) i samlingen 1990.7.1-34 , sk\u00E4nkt d\u00E5 det andra tehuset byggdes. Samlingen 1935.31 inneh\u00E5ller kritsn\u00F6ren fr\u00E5n byggandet av det f\u00F6rsta tehuset. I Hommel 1937? s 250-51 finns text och foto \u00F6ver kinesiska kritsn\u00F6ren som \u00E4r snarlika dessa tv\u00E5 kritsn\u00F6ren. (PH)" , "Description: Japan" , "MediaType: IMAGE" ; ns3:image ; ns3:name "kritsn\u00F6re, sumitsubo@jpn"@sv . @prefix ns4: . @prefix ns5: . ns1:europeana-91619_SMVK_EM_objekt_1015058 ns4:accessInfo ns5:accessinfo ; ns4:sourceInfo ns5:sourceinfo ; ns3:isPartOf ; ns4:spatial _:b20397796 , _:b20397797 . @prefix ns6: . ns1:europeana-91619_SMVK_EM_objekt_1015058 ns3:inLanguage ns6:swe ; ns3:spatial , .